Under måndag 23/1 samt tisdag 24/1 kommer bibliotekets datasystem för lån av böcker ligga nere och vi kan endast låna ut böcker via lånekort eller personnummer.

Vi ber om ursäkt för detta och hoppas på förståelse från Er!

Månadens tema på Vadstena bibliotek är ”Sveriges statsministrar”.

Välkommen in att titta och låna!

I fredags (30/12) hade vi på Vadstena bibliotek besök av fyra generationer.

Det är mormors mor Maria, mormor Eva, mamma Helena och pojkarna Gustav och Daniel.

Det är roligt att bibliotek lockar alla åldrar och vi passar på att önska er alla en God fortsättning på 2012!

God Jul önskar personalen på Vadstena bibliotek!

• Författare: Shaun Tan
• Illustratör: Shaun Tan
• Formgivare: Klara Persson
• Förlag: Kabusa Böcker
• Bandtyp: Inbunden
• Språk: Svenska
• Utgiven: 201105

Beskrivning:

Det röda trädet är en makalöst vacker bok som handlar om att finna hopp, även när det känns som svårast. En fin presentbok till såväl stora som små. Författaren och konstnären Shaun Tan tilldelades 2011 världens största barn- och ungdomslitteratur…

”Att läsa Shaun Tan är ett visuellt äventyr. Men det är mer än så. För Tan är även en oförskämt bra berättare./…/förmodligen den bästa allåldersförfattare jag har i min bokhylla”.  Mats Kempe, Dagens Nyheter

”En skapelse av det slag som vidgar bröstet och värmer hjärtat”  Bohusläningen

”En outgrundligt vacker bok”  Östgöta Correspondenten

”Hoppet glimmar på varje sida./…/Att en så skicklig konstnär och illustratör väljer bilderboken är en gåva” Kristianstadsbladet

Jane Austen, född 16 december 1775 i Steventon, Hampshire, död 18 juli 1817 i Winchester, Hampshire, var en brittisk författare, som med sina kärleksromaner blivit en av den engelskspråkiga litteraturens klassiska kvinnliga författare.

Austen ligger begravd i katedralen i Winchester.

Alla hennes romaner har filmatiserats flera gånger.

1801 flyttade familjen till Bath och efter hennes fars död, 1805, till Southampton, innan hon slutligen bosatte sig i Chawton, Hampshire, tillsammans med sin äldre syster Cassandra och sin mor. Hon var det sjunde av åtta barn. Bröderna lämnade tidigt hemmet och två av dem blev amiraler. Jane började skriva redan i unga år – romanen Kärlek och vänskap (Love and Freindship [avsiktligt felstavat av Austen]) skrev hon så tidigt som 1790. Åren 1795–1798 skrev hon de första versionerna av tre av sina romaner. Hon publicerade dock sin första roman först 1811: Förnuft och känsla (Sense and Sensibility). Den kom att följas av ytterligare tre romaner under hennes livstid: Stolthet och fördom (Pride and Prejudice, 1813), Mansfield Park (1814) och Emma (1815). Hon nådde vissa framgångar som publicerad författare. De två sista, Northanger Abbey (som var skriven redan 1803 och såld till en bokhandlare och var menad att bli publicerad direkt, men av okänd anledning blev det aldrig av. När den väl blev aktuell för publicering skrev Jane Austen själv ett förord till boken angående detta (1816)^[2].) respektive Övertalning, publicerades av hennes syster Cassandra och bror Henry efter hennes död i vad som troligen var Addisons sjukdom. Samtliga hennes böcker utspelar sig i lantlig miljö, inom den engelska aristokratin, och hon hade en fantastisk förmåga att beskriva personer och olika situationer i vardagslivet med förfinad ironi. I hennes berättelser finns ofta en underton av kritik mot aristokratins sociala konventioner och ritualer, som hämmar romanfigurerna (framförallt kvinnorna) i deras försök att finna kärlek och lycka.

Romaner utgivna under Austens livstid och strax efter hennes död

• 1811 – Sense and sensibility – Förnuft och känsla(första svenska utgåva 1954, senaste 2005)
• 1813 – Pride and Prejudice – Stolthet och fördom(första svenska utgåva 1920, senaste 2007)
• 1814 – Mansfield Park – Mansfield Park(första svenska utgåva 1997, senaste 1999)
• 1816 – Emma – Emma: eller talangen att uppgöra partier för sina vänner 1857, senare översättningen bara Emma(1956, översättning av Sonja Bergvall, ny översättning av Rose-Marie Nielsen 2010)
• 1818 – Northanger Abbey – Northanger Abbey(första svenska utgåva 1993, senaste 2002)
• 1818 – Persuasion – Övertalning (utkom redan 1836 på svenska som Familjen Elliot. Skildringar af engelska karakterer men 1954 som Övertalning, senaste utgåva 1999

Övriga verk

• Lady Susan (novellai brevform skriven, 1795, utgiven postumt) (sv. utgåva 1993)
• Sanditon(ofullbordad 1817, senare utgiven med fortsättning av en annan skribent)
• The Watsons (ofullbordad, utgiven i mitten av 1800-talet med en fortsättning av Austens brorsdotter Catherine Hubback under titeln The Younger Sister)
• Love and freindship [avsiktligt felstavat av Austen] (Kärlek och vänskap och andra tidigare verk, 2004)
• Henry and Eliza
• The Three Sisters
• The History of England
• Catharine, or the Bower
• Jane Austen’s little instruction book, red. av Sophia Bedford-Pierce (Visdomsord från en klok kvinna, 1996)

Här är vinnarna:

Årets bästa svenska kriminalroman är:

A-gruppen är nedlagd, men i Opcop, en ny operativ enhet inom Europol, återförenas flera av gruppens tidigare medlemmar. Med säte i Haag och kontakter över hela Europa ska man bekämpa internationell brottslighet. Men trots att Opcop ännu är konfidentiellt verkar någon ha läckt. Ett lik, arrangerat i en bisarr ställning, påträffas utanför London, och inne i kroppen finns ett meddelande till gruppen.
En möbelföretagare i Nacka gör affärer med italienska maffian, en amerikansk tradingbank flyttar gigantiska pengasummor, anställda i en kinesisk möbelfabrik är sjuka, och under ett toppmöte i London sluddrar en döende man en märklig fras i Arto Söderstedts öra. På något sätt hänger allt ihop.

Viskleken är första delen i en planerad kvartett.

Årets bästa till svenska översatta kriminalroman är:

Tät intrig, mästerlig karaktärsskildring och Glasgows speciella atmosfär

Sarah Erroll har jetlag. Det är sen eftermiddagen och hon ligger och sover i sitt gamla flickrum när hon plötsligt hör ljud från undervåningen. Fast kanske inte? Huset är gammalt och stort, det knakar alltid någonstans i väggar och golv. Sarah har aldrig gillar att huset ger ljud ifrån sig, så hon brukar sätta på radion när hon är ensam hemma. Men nu är radion av någon anledning tyst och hon tycker sig höra en kvinnoröst. Ljudet kommer den här gången från trappan.

De är två stycken och de kommer in i hennes rum, hotfulla, aggressiva, och det är uppenbarligen inget misstag att de är här. Sarah undrar varför de är så arga och hon är fortfarande sömndrucken när de närmar sig .

Kriminalinspektör Alex Morrow är på sin pappas begravning när samtalet kommer. En ung kvinna har hittats död och skändad i sitt föräldrahem i ett av Glasgows mer välbeställda villakvarter. Förutom Sarah Errolls illa tilltygade kropp hittar man sex miljoner euro i kontanter, fasttejpade under ett bord i köket.

När Alex, som är höggravid med tvillingar, börjar undersöka fallet inser hon att Sarah var en kvinna med många hemligheter. Ingen verkar egentligen ha känt henne och hon levde ett dubbelliv som skulle ha chockat omgivningen. Ett egendomligt sammanträffande är hennes koppling till den ökände finansmannen Lars Anderson, som bara fyra timmar före Sarahs död hittats hängd i ett träd utanför sitt hus i Kent …

Välkomna in att låna dess böcker!

Lucia firas den 13 december och markerar tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Det förekommer två huvudsakliga traditioner av att fira luciadagen, en har sin grund i Sverige, en annan på Sicilien.

Den svenska traditionen har sitt ursprung i både förkristna och kristna seder. Enligt folktron var den 13:e december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka litet extra. Även husdjuren fick extra foder. Under den sista tiden med julianska kalenderräkningen, det vill säga innan den nuvarande gregorianska kalendern infördes under 1700-talet, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Det svenska firandets koppling till helgonet Lucia är dock i princip obefintlig, och namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet (jämför exempelvis med Mickelsmäss, egentligen en skördefest utan koppling till ängeln Mikael).

Luciafirande och besläktade traditioner har genomgått en utveckling genom århundradena; omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna svenska luciatraditionen (se även Sveriges Lucia) har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, i Västergötland och Värmland. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.

Under 1900-talet har luciafirandet spritts till andra områden och delar av världen såsom finlandssvenska områden i Finland, delvis i Danmark och Norge samt bland svenskättade i USA.

På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, firas en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en ”flygande åsna” som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.

Äldre svensk luciatradition

Julfasta och årets längsta natt

Från medeltiden finns uppgifter om firandet av julfastans ingång. På lucianatten slaktades julgrisen och det festades natten lång. Under den sista tiden som den julianska kalendern gällde i Sverige och Finland, fram till 1753, var lucianatten årets längsta natt. Då ansåg man att övernaturliga makter var ute och härjade och att det därför var bäst att hålla sig vaken. Årets längsta natt var detsamma som midvinter och fungerade som motsvarighet till midsommaren. Vid den mörkaste tiden på året i det förkristna Norden, besvärjades ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång, som den svenska ljushögtiden runt den 13 december ursprungligen härstammar.Traditionen med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna.

Vintersolståndet var länge i folktron en farlig natt, då gårdsfolket gjorde bäst i att hålla sig inomhus, och helst inte gå och lägga sig (lussevaka). Vintersolståndet var alltså mörkrets natt, men också inledningen på julen: Grisen skulle vara slaktad den 13 december, och inte allt för mycket arbete skulle återstå innan jul. Under 1500- och 1600-talen inträffade vintersolståndet/midvinter den 13 december. Genom förskjutningen vid införandet av den gregorianska kalendern blev lucianatten inte längre årets längsta natt utan vintersolståndet/midvinter inträffar nu i stället 21 eller 22 december.

Men i folktron levde 13 december kvar som årets längsta natt, då man skulle hålla sig inomhus, stanna uppe och vaka, kanske (om man var ung) gå sång- och tiggarrundor i de kringliggande gårdarna, och då ljus och mörker hade en särskild betydelse. Traditionen att fira ljus och mörker vid midvintertid levde alltså vidare in i 1600- och 1700-talets bondesamhälle.

Firandet var vanligast runt Vänern i västra Sverige, det vill säga i Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland. Exakt varför den geografiska fördelningen såg ut så vet man inte, och mer forskning på området behövs. Dock är det klart att liknande traditioner förekommit i östra Norge, där lucia/midvinter i folktron gått under beteckningen lussinatt, med en mängd föreställningar om övernaturliga krafter kopplade till midvinternatten.

Vadstena lucia heter Lina Westrin och kröns ikväll kl 18:30 i Vadstena klosterkyrka.

Nu är det dags för barntävling igen och den här månaden är det Martin Widmark frågorna handlar om.

Klicka HÄR för att komma till tävlingen.

LYCKA TILL!